Tungmetalltest - IHMT (Ionic Heavy Metal Test)

Denna test visar om en person kan kelatera (binda) joniska tungmetaller eller inte. Om kroppen inte har förmågan att kelatera tungmetaller, kan mängden av dessa lagras till toxiska nivåer och produktionen av fria radikaler ökar då dramatisk.

Många forskare tror idag att fria radikaler är grundorsaken till många av våra kroniska sjukdomar. Joniserande tungmetaller som kadmium, kvicksilver, järn m.m. skapar stora mängder av fria radikaler.

Kvicksilver, bly, kadmium och liknande metaller kallas också ibland för giftiga metaller. Anledningen är att de inte verkar ha några positiva egenskaper för människokroppen.

Kan också vanliga metaller som koppar, järn och zink vara toxiska?

Generellt kan man säga att alla metaller i sin joniska form och som följaktligen är elektromagnetiskt aktiva, kan ansamlas i kroppen och nå en toxisk nivå.

Vad är det joniska metaller?

Joniska metaller, eller omgivande metaller, är annorlunda än den form de har i vår mat. Joniska metaller är inte kelaterade eller bundna till en organisk molekyl, dvs har inte blivit elektroniskt neutraliserade. Dessa kan operera som en katalysator och skapa en lavin av fria radikaler.

T.ex. Järn är en metall som vi inte kan leva utan.

Om järn kommer i joniserande form, kan den snabbt ackumuleras i vävnaderna och producera mängden av fria radikaler som i sin tur kan orsaka diabetes, levercancer och andra kroniska sjukdomar. En järnöverskottsjukdom, hemakromatotis, är klassificerad som den mest utbredda och dödliga genetiska sjukdomen som finns idag.

Koppar kan också vara mycket skadlig och bl.a. orsaka Wilsons sjukdom.

Joniskt zink t.ex. hos barn kan leda till ett okontrollerbart beteende.

Vad är det kelatering?

Ingen av oss, säger kelateringsexperter, kan överleva utan att en kelatering ständigt äger rum i vår kropp. Under matsmältningen och upptaget av mat använder kroppen proteinsubstanser, aminosyror, att binda mineralerna för dess transport till dess destination. T.ex. hemoglobin är ett kelatat av järn När vi äter kött och grönsaker vilka innehåller järn måste järnet bindas med (kelateras) aminosyror så att det kan transporteras genom tarmslemhinnorna in i blodbanan.

Om vi inte kan kelatera joniserade metaller kan vi inte göra oss av med “giftiga” metaller som bly, kadmium, kvicksilver och andra metaller, järn inkluderat - i ett sådant fall kommer en stor mängd fria radikaler.

Vad är fria radikaler?

Fria radikaler är klassificerade som atomer utan elektronpar. (Elektroner vill alltid vara i par och om de förlorar sin partner, vill de “radikalt” söka en endan.

När de “tar” en elektron ifrån en annan atom eller molekylär förening, delas denna förening och mer fria radikaler bildas. En kedjereaktion kan uppstå, celler kan skadas eller dö och dess DNA kan förändras. När den genetiska koden blir angripen uppstår mutation och t.ex. cancer kan bildas. De fria radikalerna skyndar inte bara på åldrandet, de leder också till allt tidigare nedbrytningssymptom (det vi kallar kroniska sjukdomar).

Stress kan öka fria radikalproduktionen miljontals gånger. Detta har vi känt till under lång tid. Vad som är nytt är insikten om att joniska metaller (även s.k. tungmetaller) kan öka produktionen av fria radikaler t.o.m. kraftigare.

Förutom stress finner vi substanser som genererar fria radikaler i maten vi äter, i droger eller mediciner, i luften som vi andas eller vatten som vi dricker.

Är fria radikaler alltid skadliga?

Nej. Det är överproduktionen som orsakar problem och inte de fria radikalerna som sådana. Kroppen behöver fria radikaler för att motverka organismer som bakterier, svampar, virus och andra mikrober som inte hör hemma i vår kropp.

I det sammanhanget är de helt nödvändiga för vår hälsa. Problemet är att en överproduktion av fria radikaler kan skada cellerna och dess DNA och därmed hela kroppen på ett allvarligt sätt.

Om vi har för mycket fria radikaler kan de orsaka kroniska sjukdomar som t.ex.:

astma, allergier, MS, Parkinsons, reumatism, artrit, diabetes, cancer,

hjärt- och kärlsjukdomar, för tidigt åldrande, m.fl.

För att skydda kroppen och hålla de fria radikaler i schack producerar kroppen s.k. antioxidanter som kan donera elektroner utan att bli fria radikaler själva.

Är antioxidanter alltid bra?

Fria radikaler är inte alltid dåliga. De tillhör trots allt vårt immunsystem, och utan de skulle skadliga organismer “ äta upp oss”.

Därför kan människor som intar allt för stora doser antioxidanter åstadkomma exakt det problem de försöker undvika - i tron att skydda sig kan de istället öka risken för att exempelvis cancer ska bildas.

En hälsosam kropp har förmåga att binda organisk fria omgivande metaller.

Elektromagnetism neutraliserar dem och frigör dem. Om inte detta är möjligt kommer det att bli en snabb ökning av fria radikaler, speciellt om kroppen har brist på antioxidanter. Tillskott av antioxidanter utrotar inte heller det aktuella problemet med den enorma ökningen fria radikaler på grund av joniska metaller.

Tungmetalltest, IHMT - test, gör det möjligt att bevisa existenser av fria tungmetaller i urinen eller andra substanser.

Sammanfattningsvis att det inte är av så stor betydelse hur mycket tungmetaller som finns i kroppen utan hur individer hanterar dem.


Du kan göra tungmetalltest själv, det är urin/salivprov.

Här kommer länken där du kan köpa IHMT-test

Här kan Du köpa IHMTtest

Obs! Öppnas i ett nytt fönster

CH-77, kelaterar (binder) alla joniska tungmetaller

En bok om tungmetaller och hälsa om du vill lära dig mer

Detox

Vad är detox?

Detox är avgiftning och utrensning av upplagrade gifter/slaggprodukter i fettvävnaden, bindväven och cellerna.

Toxisk belastning är tyvärr mycket vanligt. Giftkällorna är många. Maten som vi äter innehåller ofta transfetter, raffinerade tillsatser, socker, konserveringsmedel, stabiliseringsmedel och färgämnen. Luften som vi andas,  innehåller ofta höga halter av farliga tungmetaller, såsom bly och kadmium. Dricksvatten och simbassänger innehåller klor och annat onyttigt. Kemikalier finns i rengöringsmedel, läkemedel, ogräsmedel, hygienprodukter, parfym, kosmetika osv. Det är inte konstigt att vi blir trötta, sjuka och känner oss svaga.

Kroppen kan rena och driva ut mindre mängden gifter och slagg, men om mängderna slagg är för höga, kan kroppens reningsfunktion inte fungera normalt och utsöndringsorganen blir då överbelastade.

Några symptom för överbelastning av slaggprodukter:

  • Svårt att gå ner eller upp i vikt
  • Alltid trött och sover dåligt
  • Ofta illamående och matsmältningsproblem
  • Ofta hudutslag och problem med allergier
  • Dålig andedräkt
  • Torr hud och klåda
  • Ofta värk i muskler och leder
  • Ofta huvudvärk, mm
  • Parasitinfektion

Bakterier, virus och parasiter finns överallt omkring oss och våra livsmedel innehåller naturligt vissa av dessa mikroorganismer. Vissa mikroorganismer kan man bli sjuk av ganska snabbt. I andra fall kan det ta flera dagar. En del mikroorganismer producerar giftiga ämnen som man blir sjuk av. Ibland är det själva bakterien, viruset eller parasiten som man blir sjuk av.

Några symptom på parasitinfektion:
  • Analklåda
  • Blodig avföring
  • Dåligt andedräkt
  • Mag-tarmsjukdomar
  • Viktnedgång trots god aptit
  • Uppsvälld mage oavsett kost, mm

Under detoxkuren samlas och renas gifter/slaggprodukter ut ur kroppen, där de ofta lagrats under många år. Detoxprodukter omvandlar gifterna från fettlösliga ämnen till vattenlösliga ämnen som kan föras ut ur blodomloppet via njurarna eller levern och till sist tarmarna.

Om leverrening och leverfunktion kan du läsa här:

Leverrening

 

Friskvårdskuponger logotype

 

Friskvårdschecken logotype